Idag har jag längtat, längtat efter det förflutna.

Längtat efter tryggheten, men det är väl ändå rätt okej.

Jag har insett fakta. Att ord inte håller. Ord håller inte i längden.

För vilka håller egentligen vad dom lovar?

Ord är bara ting man säger. Ibland kan man mena det man säger också.

Men ord är ändå bara ord. Dom försvinner lätt i mängden av andra ord.

Det här var ändå rätt. Det här var ändå bra.

Mår du bra ?

- Ja vet inte, eftersom kommunikation enligt dig handlar om tysthet.

Tysthet jag redan varit med om.

Då börjar man ju tänka om, är det värt det?

Tanke, försvinn!

Jag orkar den inte mera.

Ord är bara till för att sägas. Eller?

Det hade nog behövts ett kontrakt ändå.