"Jag visste ingenting förens du berättade"

Hur kunde jag tro att allt var bra?

Historien jag inte trodde fanns,

blev verklighet på grund av det du sa.

Det var du som var pojken i sagorna.

Den olyckliga pojken som alltid sa:

Det är inte värt att leva ett liv som mitt,

då jag bara får ge men aldrig ta.

All skit jag bärt på, i alla dessa år.

Du lämnade mig, kvar blev jag med mina sår.

Det skaver fortfarande än i mitt bröst,

och något som fortfarande ekar, är ljudet av din röst.

Hur kunde du lämna mig, jag förstår inte hur?

Jag som slutat tro på lycka, jag hade kanske bara otur.

Vredet och ilskan du gav, bär jag varsamt med mig.

Hur kunde jag tro att allt skulle ordna sig?

Hittade lite anteckningar från längesedan.

Väldigt längesedan.

Kul och läsa, inte alltid kul och minnas.

Men sånt är livet.

Puss.

<3

Som ni säkert redan märkt snöade det när ni vaknade? Eller för er som sover lite längre än vad jag gör, så regnade det kanske. Men snö i Karlstad i april, nej det tycker inte jag verkar helt fullt normalt.

Igår hade jag och Tove spa-kväll. Det var jätte trevligt, men banan, honung och havregryn kanske inte är den bästa kombinationen av ansiktsmask. Men det är sånt man lär sig. Vi blev iallafall rena och vackra.

Idag har jag ont i halsen, så när tove åkte hem, gick jag till ICA och köpte halstabletter. Köpte även dyr glass, så nu ska jag sätta mig i soffan, ta fram den, bara sitta och slöa och ha det gött.

<3