Direktlänk till inlägg 28 april 2008

Natti

Av Pernilla Salo - 28 april 2008 22:44

Lika sakta som mörkret börjar lägga sig, lika sakta vandrar jag hemmåt. Något förföljer mig och gör mig sällskap. Min egen skugga går med mig hand i hand. Jag är inte ensam.


När jag öppnar dörren, skulle jag vilja bemötas med glada leenden. Men jag får skylla mig själv. Jag kom hem för sent. Dom har redan gått och lagt sig. Ja kryper ner i min säng, som är obäddad. En fjäder från dunkudden flyger upp i luften och landar på golvet. Jag kryper allt närmare väggen. Plötsligt är det någon som tar min hand. Någon som viskar i mitt öra. Någon som värmer. Jag vänder mig om, tittar djupt in i två saker som blänker. Dom två blänkande sakerna tittar tillbaka.


På morgonen ringer väckarklockan. Jag far upp, och märker med förvåning att dom skinande kattögonen och den varma kroppen är borta. Det var en dröm. En dröm jag så ofta drömmer. Om jag bara hade fått stanna kvar i drömmen, så hade jag inte behövt gå till skolan med frågetecken runt omkring mig. Vem var personen i min dröm? Kommer jag få se ögonen igen? En sak vet jag, jag trivdes med känslan. Och det är väl egentligen det enda som räknas.


Natti, sov sött!

<3

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Pernilla Salo - 28 oktober 2010 21:20

http://pernillasalo.wordpress.com

Av Pernilla Salo - 24 oktober 2010 17:49

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

Av Pernilla Salo - 20 oktober 2010 23:37

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Av Pernilla Salo - 12 september 2010 23:11

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Av Pernilla Salo - 7 september 2010 22:42

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...

Fråga mig

1 besvarad fråga

Sök i bloggen

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29
30
<<< April 2008 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Följ bloggen

Följ Hon kommer från främmande vidder, dit du reser men aldrig når fram  med Blogkeen
Följ Hon kommer från främmande vidder, dit du reser men aldrig når fram  med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se