Idag har jag glidit runt mest hela dagen både i skolan och på stan. Glass blev det som vanligt och skratt då Pernilla skulle försöka uttala "Vanilla Chocolate and Cockies" ja, något sådant var det. Sofia stod och hyperventilerade bredvid mig och det gjorde inte precis det hela lättare. Äh, om man nu ska ha den perfekta våfflan med tre kulor får man stå ut med sådant.

I morgon är jag ledig. Kanske drar till skolan ändå. Behöver bli klar med en muntlig presentation. Den som lever får se!

 - Jag trivs så bra i dina armar -

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...