Sliten och hungrig försöker man få dagen att spinna på lite snabbare än vad den brukar. Bara för att få kunna sova den där skönhetssömnen lite tidigare än vanligt. Jag längtar redan till ikväll då jag kommer att krypa ner i min extremt sköna säng. Vilket jag snart inte längre kommer att få eftersom jag för tillfället kollar på en ny säng. En ännu bättre säng, en ännu skönare säng, en ännu större säng helt enkelt. Ja, gamla Bettan får man snart göra sig av med. Men än så länge duger hon bra.

Arvika var galet som väntat. Håkan var bäst som väntat. Och vi hade med oss för mycket mat som vi förutspått. Tur att vi har så hungriga vänner som skulle göra allt för makaroner och köttbullar al a Pernilla och Marina. Så vi delade med oss. Det blev även mycket annat, som t ex hårklippning, hjälpa blöt man på gatan, utomhusdusch, översvämning, kak-tjuvar och såklart en massa bra band. Mycket sång, dans och skratt gjorde inte det hela sämre.

Här ser ni några riktigt peppade flickor (till vänster) innan Håkan konserten. Tyvärr missade fotografen vår fjärde tjej Linda. Men Sofia har ett riktigt bra kort som en funkis tog på oss några minuter innan. Det kommer att synas på ”sotherberg” s bilddagbok. Det är jag helt säker på!

<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...