Trött, sliten och grå.

Men det var det värt.

Att i nästan åtta timmar stå och bråka med den ena och den andra.

Att i nästan åtta timmar svettas och frysa vartannat.

Att i nästan åtta timmar ge upp och komma tillbaka.

Att i nästan åtta timmar vänta och vänta.

Och vänta.

Tillslut, en aning försenad.

22.07 gick han in på scenen.

Från den stunden var jag såld.

Och min längtan sprack från första tonen.

Sen dess har jag nynnat nästan konstant.

Och fortsätter så länge hjärtat vill.

För Håkan är mer än musik.

Håkan är kärlek.

Håkan är ett kärleksbrev skickat tusen gånger.

<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...