Ibland gör man rätt, ibland gör man fel. Lev med det!

Dagen har spenderats och kvällen smyger sig sakta på. Eller jag kanske ska säga natten. För klockan är över midnatt.

Jag träffade en grå katt med vita tassar i dag och blev nästan kär. Nej, men jag har förstått att jag verkligen vill ha ett husdjur igen. Så från och med idag får jag frenetiskt börja tjata på både mamma och pappa. För enligt dem har jag varken tid eller ork. Vilket är onödiga kommentarer från dem när de inte vet om det verkligen stämmer. 

Hur ska jag någonsin kunna bevisa att jag kan, när jag inte har ett djur? Så fram med valpögonen och smila lagomt mycket, så ska det här kanske kunna lösa sig. (Eller inte!!)

Tänkte lägga mig tidigt idag.

Ville bara säga att beslutet blev nej, för er som undrar!

Natti.

<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...