För tillfället är jag mycket uttråkad. Och inget jag lyckas göra passar. Jag äter en massa för att det är det jag är bra på. Äter det jag tycker om, men det går oftast ganska snabbt. Jag har försökt titta på film, men inget intresserar mig. Inte ens favoritfilmen. Jag sitter konstant vid datorn, men jag vill inte. Jag orkar verkligen inte gå igenom samma procedur varje dag framför datorn. Jag får ryck. Jag vill gå ut och gå, eller springa. Men jag har inte orken till det eller för den delen musiken på mobilen. Och musiken orkar jag inte heller fixa, det känns ovärt. Så vad ska jag göra? Annars brukar ett varmt bad pigga upp mig, eller ett samtal. Men nej, jag känner inte för det.

Jag behöver något nytt. Jag är trött på det förutsägbara. Det planerade och de vanliga. Ge mig spänning så att jag inte tröttnar.

Fast egentligen är det okej med mig.

<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...