Jag kan för tillfället inte sluta le. I morgon smäller det och som jag har längtat. Ja, jag har längtat! Till skolan, till klassen, till lärarna, till de nya lokalerna, till och med till maten.

   Det är en sak jag undrar bara? Om vi har någon form av samling eller om vi börjar enligt schemat direkt? Egentligen spelar det ingen roll. För när jag går in till vårat klassrum(nr 10), och sätter mig på en röd stol, (Ja, jag har faktiskt varit där och kollat redan) så kommer allt vara sig likt. Alltså perfekt!

    Sen att det kommer in lite färskt blod på skolan, det ska väl bli kul. Även om de aldrig kommer ta de förra treornas plats. För dem var bra, ruggigt bra. Men som den snälla person jag är, ska jag ta hand om ettorna och försöka få dem le lika mycket som jag gör under dagarna. Försöka få dem att njuta, innan det är för sent. För skolan är inte bara en period. Skolan är en del av vårt långa liv.

Nej, nu ska jag banne mig tidigt i säng. Så att det kan bli måndag!

Tjing.

Jag är en bra vän. Jag skulle bli en bra flickvän. Jag är en vänlig dotter. En glömsk, men snäll syster. Och en okontrollerad flirt.

    Jag skulle bli en bra fru. En godtrogen moder. En positiv arbetskamrat. Och en generös bull-mormor.

Jag anpassar mig. Tror det är grejen!