Vid den här tiden om ungefär ett år kommer jag vara flintskallig om jag inte slutar dra i mitt hår. Men jag är beroende och då är det svårt att bara låta bli. Vid den här tiden om ungefär ett år, börjar jag mitt sista år på Infokomp. Antagligen det bästa också! Vid den här tiden om ungefär ett år, känns det som om jag måste ha en aning om vad jag vill göra med mitt liv. Men just idag, behöver jag inte bry mig. Så jag låter bli.

    Annars har jag och Sofia bakat kladdkaka, fotat lite och sett på "The wedding date". En sak jag inte förstår är hur jag kan vara så extremt bra på och baka, när jag totalt floppar när det gäller matlagning. Det är ju egentligen samma sak? Förutom att man måste använda stekpannor och kastruller där maten alltid står för länge och blir bränd. Matlagningskurs, någon?

   I morgon är det onsdag och jag har redan funderat ut ego-planer. Ska ta mig ett rejält bastubad och riktigt koka upp min kropp till det yttersta, så att jag någon gång kan sova på kvällarna. Och så att den ytterst lilla snuvan jag har, inte hinner braka ut. Inpackningar och rakning av ben ingår givetvis. Säger som Sofia alltid brukar säga: Visst är det härligt och vara vid liv en dag till?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...