Vaknade upp av pappas ringande mobil. Men vad gör det när klockslaget man brukar gå upp vid, redan passerat?

   Avnjöt en kopp choklad tillsammans med mina bästa vänner. Mina föräldrar. Tog ett varmt bad, och vet ni vad? Jag har börjat tappa en massa hår, det bara faller av. Järnbrist? Äh, ska snart klippa mig, får ta det med frissan då. Vi är ju så att säga rätt bra vänner.
   Nej, jag som hade tänkt göra något åt alla de tavlor som jag tog ner från mina väggar och la på golvet igår. Tänkte göra lite konst av dem. Sen har jag en idé om att sätta en spegel ovanför min säng. Har dock hört att det inte är så bra?! För då kanske de hemska andarna kommer och gör mig illa om natten. Oh, scary! Tur att jag inte tror på sådant då! Så införskaffande av en avlång silvrig spegel får bli någon dag. Då har jag i alla fall en anledning till och köpa fem kronors korven där. Mumma!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...