Nu har jag precis tagit mig en fika, vilket innebar varm choklad(då jag inte dricker kaffe eller te) och hembakta vaniljbullar som mamma bakade igår. Mums säger jag bara.

    Festen igår var allt annat än tråkigt. Det var mycket folk, aktiviteter som sång, dans, frågesport och ett och annat framträdande. Mycket dans faktiskt. Samba kurs och någon annan dans stod på programmet. Sen får man inte glömma maten heller, som var mycket god. Till och med en kräsen flicka som jag åt i mängder. Inte undra på att magen inte mådde hundra på hemvägen.

     Lite shopping i form av enkla tröjor blev idag. Mamma fick sig en skön stickad grå myströja. Finns det något bättre när vi har sådant ruskigt väder? Jag älskar och bara sitta inne och mysa med precis sådana tröjor. Så snart har jag nog en hel del sådana också. Hösten är den myyysigaste årstiden. Då har man en anledning till och mysa hela dagarna. Åh!

    Nej, hade tänkt köra lite bil senare sen. Så passa er! Hade också tänkt dra mig till Friskis och köra något jympa/ki balans pass. Kan nog va en bra sak en sådan här vanlig söndag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...