Slutade tidigt idag och var hemma runt halv tre. Ställde mig framför spisen och gjorde ordning lite kola som jag för en gång skull ville lyckas med. Det är ju så svårt med kola, då det antingen bränner fast i kastrullen eller stelnar så mycket att man nästan behöver offra en tand. Men idag gick det supermo, utomordentligt, ja kalla det vad ni vill. Jag lyckades.

Sen satte jag mig med min kola som jag rullat till små bollar och käkade upp ungefär hälften av dem medan jag lät ögonen vila på Will Smith. Jag hade glömt bort hur bra ”I am legend” är, vilket jag hädanefter inte kommer att göra.

I morgon byter jag ut Karlstad mot huvudstaden, då jag efter skolan tar tåget till min syster. Där väntas tacopaj och ett stycke idol och som jag har längtat. Det blir en mysig helg, med shopping, trevligt umgänge och god mat.

Nu blir det Ryssland-Sverige på tv.Vi hörs!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...