Dagen innan. Jag kan helt klart säga att jag mår bra, när jag sitter i min stora t-shirt och kollar på mina ovanligt vita strumpor. Jag mår bra såhär dagen innan lovet börjar. Även om jag inte ser fram emot jul så mycket så sitter lovet som handen i handsken. Pausen från plugget, pausen från stressen och pausen från tiden. För även om det nu är lov i tre veckor eller i tre dagar så är tiden inget bekymmer. Så fort jag är ledig glömmer jag bort klockan och fokuserar på det jag vill göra istället. Vanligtvis hinner man inte, men på lovet hinner man allt man vill hinna. Det är det som gör lov till lov. Den underbara känslan när man vaknar på morgonen, tystnaden eftersom jag oftast vaknar före alla andra. Det ljusa, det lugna. Att bara ligga under täcker och värma sig på morgonen borde göras allt mer ofta. Och jag försöker på vardagarna även om hälften av kroppen skriker att det är dags att gå upp. Och eftersom jag inte har svårt med att gå upp på morgonen gör jag som den bittra hälften av mig säger och går upp. Jag borde lyssna mer på den vänliga sidan, den bra sidan, den lugna sidan. Oh, vad lovet kommer lägligt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...