Sitter i skolan med Håkan i öronen. Jag brukar inte blogga i skolan, det känns så onödigt när jag vet att jag har så mycket annat att göra. Men när jag lika gärna förlorat mig till bilddagboken och facebook kunde jag lika gärna förlora mig här med. Jag är en förlorare och jag vet det. Men ta det inte så seriöst.

Min mage är hungrig och jag hörde talas om fisk och potatis? Det blir nog vårt andra lunch-alternativ, pastasalladen om det nu finns något kvar. Men för att förebygga den otroliga smärta i min mage hade jag tänkt ta mitt äpple som rullat runt i min påse hela morgonen.

Jag är på bättre humör nu är förut. Jag kom till skolan, arg som ett bi. Med nerdragen luva för att inte visa mina arga streck i pannan. Jag stod och väntade på bussen i 20 minuter i morse i snöstorm. Och visst kan jag leva med det om den nu är försenad, det är förståeligt i snöstormen. Men något jag inte kan leva med var att den praktiskt taget hoppas över hela skåreberget för att den var försenad. Hur schysst är det? Vi har väl också tider att passa. Ah!