Håltimme väntar och jag sitter vid en av alla datorer på skolan med en dubbelkopp oboy i magen. Har nyss läst hela tjugo sidor ur min engelska bok, vilket är tjugo sidor bättre än vad jag läste förra gången. Jag läser sakta men jag läser i alla fall.

Wook väntar, femkamp och trekamp väntar, jobb väntar och choklad väntar. Inte minst all den choklad mamma och pappa fick häromdagen utan också den chokladen jag så gulligt fick av Joacim i går. Vi firade lite alla hjärtansdag i förväg, pga. omständigheterna i helgen. Mysigt kan beskriva kvällen rätt bra.

Nu skiner även solen in igenom fönstret och täcker halva min skärm och annars hade jag stört mig på det, men jag känner att det inte finns så mycket att störa sig på. Så mycket som jag längtat efter solen.

Helgen kommer passera som en bil i 110 km. Mycket att göra, mycket att uppleva och mycket att längta efter. Jag känner att jag inte riktigt fick till det här blogginlägget, så jag låter det va så här. Eller om jag ångrar mig och tar bort det sen. Den som lever får se!