Alla inlägg under april 2009

Av Pernilla Salo - 28 april 2009 22:19

Jag blir så trött på kedjor som bubbleroom och nelly. Speciellt dem två. För är det bara jag i hela världen som inte får de kläderna jag vill ha? Eller har ni lika otur som jag? Är det inte storlekar som krånglar så är det fel kläder man får hem. Jag har försökt beställt en klänning från nelly i evigheter nu. Jag fick tillslut hem den men såklart var det fel klänning. Jag skickade tillbaka den och väntade i två veckor tills jag fick reda på att den klänning jag beställde var slut. Bra, säger jag! Tack och bock för den ypperligt fina service jag fick.


Därför beställde jag från bubbleroom istället, men det blev inte mycket bättre kan jag säga er. Jag beställde även där en klänning som jag hade tänkt ha till valborg. Så fick jag den idag, och visst det var inte fel klänning denna gång, så jag jublade av glädje innan jag insåg att jag hade fått en 40/42 istället för en 36/38. Så nu är jag sur! Har ingen lust att beställa kläder från internet något mer, eftersom ingen, verkligen ingen tycks kunna göra rätt.

Av Pernilla Salo - 27 april 2009 10:11

Nu sitter jag i datasal 21 efter en omgång av "The Passion of the Christ". Jag klarade inte av filmen helt enkelt, vilket kom som en liten chock. Fick lämna klassrummet, så nu sitter jag här bland allt annat trevligt, hårt arbetande folk. Men det jag såg från filmen gör fortfarande ont, även om det värsta lämnat kroppen. Nej, nu tänker jag inte prata mer om det.


Helgen har varit fantastisk. I alla fall lördagen, då jag efter dansen klev in i vår gråa peuqeot och åkte till stugan i Åtorp. Lördagen var soligare än någonsin och min ännu ljusa bruna färg på kroppen blev ett snäpp mörkare även om jag behöver jobba en hel del till på det. Som tur är det bara april än så länge.


Till helgen blir det besök av folket från Finspång, närmare bestämt min bror med familj, samtidigt som torsdagen bjuder på lite valborgfirande. Det blir grillande hos Anton samtidigt som lilla brasan i Skåre ändå måste besökas. Tror dock att dagen kommer bli fin, fin om bara vädret är med oss såklart.


Nej, nu har jag staplat upp det här inlägget alldeles för mycket. Lika bra att sluta nu då. Tjing!

Av Pernilla Salo - 22 april 2009 23:00

Tom och blöt. Blöt och kall, ligger jag nerbäddad i badkaret. Det enda som egentligen sticker upp ur vattnet är min näsa. Där ligger jag, alldeles för mig själv, omringad runt tusen tankar och en kran som vägrar sluta droppa. Jag vågar inte hoppas, jag vågar inte tro. Så jag ligger kvar där, kall och tom i det jätte varma vattnet. Får inte titta framåt, får inte titta bakåt, utan bara rakt ner. Ner i betong och asfalt, ner i gräs och damm.

   Huden blir alldeles knottrig och sträv, medan det kalla lämnar kroppen. Vattnet är nu ljummet och lent, tjockt men klart. Jag hör hur mina hjärtslag drastiskt ändrar takt och jag kastar upp händerna över huvudet som av reflex. Jag ligger där ett tag och låter lugnet skölja över mig i takt med vattnet. Jag är här och jag är ensam. Jag är tom och fortfarande blöt.

Av Pernilla Salo - 17 april 2009 09:43

Morgonstund på jobbet. Eller ja, det är väl mamma och pappas jobb då. Men av någon anledning har jag alltid kallat det jobbet, kanske för att man ändå spenderat en hel del tid här sen man var liten. Nu sitter jag ensam här inne, telefonen har för ovanlighetens skull inte ringt. Allt är så konstigt tyst här inne just nu, det enda som egentligen hörs är musiken som spelas från min gamla svarta klistermärks cd-spelaren som jag säkert fick i 9 års present. Den är bra den, gammalt är bra! Men tystnade jag nyss påpekade kommer när som helst att brytas och fyllas med röster, telefonsignaler, maskiner och te/kaffebryggare. Alldeles strax bryts det, jag vet det. Och då är dagen igång och det är dags att sätta fart. Men just nu, en liten stund till ska jag bara sitta här, njuta av dagen, njuta av tystnaden och sjunka ner ännu en bit i den otroligt bekväma datastolen.

Av Pernilla Salo - 16 april 2009 00:22

Jag hade tänkt bekänna en sak, innan jag går och lägger mig. Jag är inge vidare bra på att sakna människor. Inte överhuvudtaget. Jag vet om det, vilket borde ge resultat, men det gör det inte.


Att sakna eller längta efter någon är så mycket mer än att bara tänka på den personen. När man saknar någon kan man nog säga att man tycker om den människan. När man saknar händelser och platser som man delat med den man saknar, kan man nog säga att man bryr sig om den människan. Börjar man däremot sakna ljud, dofter och detaljer, ja då har man som i mitt fall fallit för denne. Har man kommit så långt, har man kommit en bra bit på vägen.


Och jag är tacksam, oerhört tacksam. Tacksam för att människan jag saknar, har valt att älska mig. Mig. Lilla jag, som Veronica Maggio hade sagt.


Godnatt allesammans!

Av Pernilla Salo - 14 april 2009 23:04

"Han ska vara omtänksam och tänka på familjens bästa. Han ska vilja ha barn och älska mig så mycket så att det gör ont. Han ska ha humor så vi kan skratta oss gamla tillsammans. Han ska vara ansvarstagande, känslig men ändå stark. Farlig och snäll, galen men lugn. Han ska vara allt. Allt jag någonsin önskat."


Det är mitt svar på frågan.

Av Pernilla Salo - 14 april 2009 12:12

Idag tänkte jag inte ens kliva upp ur sängen. Eller jo visst, jag kommer väl säkert driva runt här i hemmet. Marschera mellan kylskåpet och soffan. Mellan soffan och datorn. Japp, det är min plan för idag. Jag tänker inte ens klä på mig. Jag ska sitta med min filt omkring mig, äta gammalt godis och tänka så hjärnan tillslut inte orkar mer. I alla fall tills ikväll, för då blir det träning för första gången sedan ledigheten började. Hade tänkt dansa bort lite godis och glass. Hade tänkt dansa bort mig själv för ett tag. Sen har jag och mamma tänkt övningsköra lite, så stanna inne med era bilar ikväll, för jag vill inte ha någon trafik vare sig bakom eller framför mig. Jag ska våga ut på vägen idag. Idag är den dagen.


Idag är även min systers dag. Hennes födeledag, vilket vi redan firade i söndags eftersom hon varit hemma över påsk. Grattis på födelsedagen, underbara syster!

Av Pernilla Salo - 13 april 2009 20:52

För att bevisa att också jag har något att göra en måndagskväll när jobbet inte kallar, sitter jag nu med ett tusen bitars pussel framför mig. Tusen brun/gula bitar som alla ser likadana ut. Några blåa bitar som ska symbolisera himmel har jag ändå fått ihop, till en rad. Nej, mitt tålamod sätter stopp för detta mästerverk. Det tålamod som en gång i tiden varit riktigt bra, men med åren bleknat. Ja, det är det tålamodet jag pratar om. Det är inte och leka med, en dag som denna. En måndag som mest liknat en söndag. En övertrött dag med humörsvängningar som heter duga, ett enormt sötsug som drivit mig till vansinne toppat med extra mycket slöhet. Dock får jag inte glömma meningen med denna dag, som ändå varit kärlek. En oskriven, kraftig, spännande och obeskrivbar kärlek. Mer behöver jag inte säga. Inte idag i alla fall.



Fråga mig

1 besvarad fråga

Sök i bloggen

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13 14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< April 2009 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS


Skapa flashcards