Idag tänkte jag inte ens kliva upp ur sängen. Eller jo visst, jag kommer väl säkert driva runt här i hemmet. Marschera mellan kylskåpet och soffan. Mellan soffan och datorn. Japp, det är min plan för idag. Jag tänker inte ens klä på mig. Jag ska sitta med min filt omkring mig, äta gammalt godis och tänka så hjärnan tillslut inte orkar mer. I alla fall tills ikväll, för då blir det träning för första gången sedan ledigheten började. Hade tänkt dansa bort lite godis och glass. Hade tänkt dansa bort mig själv för ett tag. Sen har jag och mamma tänkt övningsköra lite, så stanna inne med era bilar ikväll, för jag vill inte ha någon trafik vare sig bakom eller framför mig. Jag ska våga ut på vägen idag. Idag är den dagen.

Idag är även min systers dag. Hennes födeledag, vilket vi redan firade i söndags eftersom hon varit hemma över påsk. Grattis på födelsedagen, underbara syster!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...