Nu sitter jag i datasal 21 efter en omgång av "The Passion of the Christ". Jag klarade inte av filmen helt enkelt, vilket kom som en liten chock. Fick lämna klassrummet, så nu sitter jag här bland allt annat trevligt, hårt arbetande folk. Men det jag såg från filmen gör fortfarande ont, även om det värsta lämnat kroppen. Nej, nu tänker jag inte prata mer om det.

Helgen har varit fantastisk. I alla fall lördagen, då jag efter dansen klev in i vår gråa peuqeot och åkte till stugan i Åtorp. Lördagen var soligare än någonsin och min ännu ljusa bruna färg på kroppen blev ett snäpp mörkare även om jag behöver jobba en hel del till på det. Som tur är det bara april än så länge.

Till helgen blir det besök av folket från Finspång, närmare bestämt min bror med familj, samtidigt som torsdagen bjuder på lite valborgfirande. Det blir grillande hos Anton samtidigt som lilla brasan i Skåre ändå måste besökas. Tror dock att dagen kommer bli fin, fin om bara vädret är med oss såklart.

Nej, nu har jag staplat upp det här inlägget alldeles för mycket. Lika bra att sluta nu då. Tjing!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...