Att lyckas släppa taget.

Om sig själv och sitt öde.

Lika rädd som flickan om natten.

Lika rädd för att hamna i klämm.

Att samtidigt försöka förstå.

Hur två hjärnor fungerar tillsammans.

I både vått och torrt.

Men kanske inte ikväll.

Att försöka hävda sig.

Liva upp det man tyckte var dött.

Kan ibland verka orättvist.

Eller inte kännas alls.

Att våga tro på framtiden.

Är ett steg och ta.

Men stegen går inte alltid åt samma håll.

Såsom stegen ibland inte går alls.

Då vill man kunna pusta ut.

Släppa livet och en sten ibland.

Kunna förlita sig på den vilde.

Som inte har en aning.

Som istället krossar drömmar.

Eller modet du byggt upp.

Skulle vilja bevisa.

Att man tagit sig någonstans.

Med hjälp av det man delar.

Samtidigt som vindar drar dig tillbaka.

Och du vänder dig om och går.

Då hade du önskat dig mera.

Utav det där som togs ifrån dig.

Det där som du levde med.

Och skulle leva med.

Vått som i torrt.

 

Sofia Esmaili

28 mars 2010 22:28

Wow. Du har verkligen talang för att skriva :)

http://sofiaesmaili.bloggplatsen.se

 

pernilla

30 mars 2010 14:54

Tack! Verkligen :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...