Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Pernilla Salo - 25 juli 2010 01:02

Overklig.

Eller bara inte här.

Vuxen.

Men ändå så liten.

Så lättpåverkad

och skör.

Kanske bara i min fantasi.

Men ändå lika illa.

Ändå lika overklig.

Fortfarande lika nedstämd.

Fortfarande ett offer.

Med ännu sämre självförtroende än igår.

ANNONS
Av Pernilla Salo - 23 juli 2010 13:23

En vän i ur

och en vän i skur.

En vän jag kommer sakna när jag till hösten tvingas möta regnet.

Ensam.

Med enbart förbindelse via tekniken

och via hjärtat.

Kommer vi tvingas leva

och gud vet hur länge!

Med vemod släpper jag henne ändå.

Eftersom jag vill att hon uppfyller sina drömmar.

Så som min dröm hade varit att få ha henne kvar.

Tvingas jag hålla gråten tillbaka.

När jag räknar ner dagarna.

Mötena och minnena.

Tills det bara finns en dag kvar.

Flytten.

Hålet i hjärtat.

Tomheten.

Paniken

pch sorgen.

Som följs av dagen efter.

Bearbetningen.

Acceptansen

och fortsättningen.

På mitt och ditt liv.

Utan varandras närhet.

Men inte utan varandra helt.

Aldrig utan varandra helt.

Inte efter 14 år.

Inte efter den kommande separationen.

Aldrig någonsin.

Lovar du?

ANNONS
Av Pernilla Salo - 28 juni 2010 21:00

Vettskrämd och illa till mods.

Vandrade ändå pojken tillsammans med sin hjärtevän.

Eftersom dem tillsammans var starka.

Eftersom dem tillsammans var någonting.

Trodde han.

Livrädd och i obalans.

Jagade han på sitt eget hjärta, sin kropp och sitt liv.

För att hinna fram till målsnöret.

Som sträckte sig allt längre bort varje gång han tittade efter.

Så han jagade på med sin hjärtevän hårt i handen, tryggt mot jorden.

Men ändå fann han ingen ro.

För i huvudet växte det som aldrig förr.

Staplar av rikedom, lust och motivation fanns inte längre kvar.

Tomma och jävliga, påminde dem honom istället om allt mörkt i livet.

Vilket skrämde vettet ur honom.

Gång på gång.

Ända tills han insåg att det faktiskt är helt okej att bli buren.

Hela vägen hem.

Av Pernilla Salo - 20 juni 2010 23:12

Oavbruten tankeverkstad.

Rädd för att hamna sist.

I både kön till dina dagar,

men så även till ditt hjärta.

Rädd för att inte hinna fram.

Till varken perfektion,

eller mållöshet.

Depression,

Eller beslutsamhet.

I ständig o-utveckling,

i ständig skam.

Lyser vardagen ändå igenom,

tills dagen komma skall.

Då trogen och stark,

Har blivit en ikon.

För dem som halkade efter,

redan från början.

Av Pernilla Salo - 6 maj 2010 14:46

Hon var en sådan man uppskattade

och i stora drag behövde.

Hon var en sådan som hjälpte familjen att kratta löv,

och som samtidigt skötte sig bra i skolan.

Hon var född till en ängel.

och hade lätt för sig,

dock desto svårare med vännerna.


Hon var duktig på att finnas till,

samtidigt som hon var pigg på att springa.

Hon hade ärvt hennes farmors fria tankar

och hade därför ett andrum, ingen ens hade varit nära.

Hon hade morgnar som ingen annan,

och kvällar där hon grät sig sömnig.

Men det var inte så att någon märkte.


Hon blev därför grannskapets förebild,

och den vackra flickan bland släkt och vänner.

Samtidigt virvlade orkaner runt i henne,

redo att bryta sig ut.

Dock spred sig ändå lugnet,

i familjens hus och i deras huvuden.

För hon var ju trots allt en ängel.

Hon var ju deras ängel.


Så hon fortsatte mörka sina värsta farhågor.

Eftersom dem älskade henne,

som den ängel hon inte var.

Hon undvek att titta dem i ögonen,

eftersom dem annars skulle se rakt igenom henne.

När hon ljög dem rätt upp i ansiktet,

men inte för sig själv.

För hon var ju trots allt,

hon som flätade bäst flätor,

hon som älskade mormors gräddtårtor

och dem söta födelsedagskorten.

Hon fick bete sig som den hon hade blivit,

även om själen hennes var redo att bryta sig fri.


Så hon vande sig med dem goda orden,

och dem bleka skratten.

Hon vande sig med lovorden,

och den nya stora cykeln.

Hon var van vid att se sin mamma,

öppet berätta för världen,

vilken ängel till flicka hon hade.

Men sanningen var ju den,

att det inte fanns någon ängel.

Det fanns bara en flicka,

och det var det hennes omgivning inte kunde leva med.

Av Pernilla Salo - 30 april 2010 00:39

Att finna raderna till rubriken.

Versen till refrängen.

Att finna orden innan det är försent.

Är som att inse att det kan vara över.


Har svårt att urskilja paniken mellan frågorna.

Likaså svaren till gåtorna.

Har svårt att tänka högt eller tänka fritt.

Eftersom det den här gången är hjärtat som står på spel.

Eftersom det mest levande ting har hamnat i blåsväder.

I just fel läge.

I just fel blåsväder.


Försökte mig på att skriva igen.

Försökte ta tillbaka det som varit mitt.

Så hur gick det då?

Vad blev då detta?

En klump med ord där ångest och känsla står i centrum.

För att det är det som berör mig.

Mig och mitt stackars sinne.

Mig och min stackars själ.

För att det är det som tidigare inte haft tillräckligt tydliga ord.

Tillräckligt mycket känsla.

Men som nu är ett ämne, fritt att bearbeta.

I alla fall hos mig, mitt sinne och min själ.

Av Pernilla Salo - 21 mars 2010 22:50

Att lyckas släppa taget.

Om sig själv och sitt öde.

Lika rädd som flickan om natten.

Lika rädd för att hamna i klämm.

Att samtidigt försöka förstå.

Hur två hjärnor fungerar tillsammans.

I både vått och torrt.

Men kanske inte ikväll.

Att försöka hävda sig.

Liva upp det man tyckte var dött.

Kan ibland verka orättvist.

Eller inte kännas alls.


Att våga tro på framtiden.

Är ett steg och ta.

Men stegen går inte alltid åt samma håll.

Såsom stegen ibland inte går alls.

Då vill man kunna pusta ut.

Släppa livet och en sten ibland.

Kunna förlita sig på den vilde.

Som inte har en aning.

Som istället krossar drömmar.

Eller modet du byggt upp.


Skulle vilja bevisa.

Att man tagit sig någonstans.

Med hjälp av det man delar.

Samtidigt som vindar drar dig tillbaka.

Och du vänder dig om och går.

Då hade du önskat dig mera.

Utav det där som togs ifrån dig.

Det där som du levde med.

Och skulle leva med.

Vått som i torrt.

Fråga mig

1 besvarad fråga

Sök i bloggen

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2010
>>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Följ bloggen

Följ Hon kommer från främmande vidder, dit du reser men aldrig når fram  med Blogkeen
Följ Hon kommer från främmande vidder, dit du reser men aldrig når fram  med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se